Hälsoekonomi - vad står det för?

Hälsoekonomi är ett område inom nationalekonomin som analyserar hälsa och sjukvård med hjälp av ekonomisk teori och empiri, särskilt utvecklade för området. En bra hjälp för HR-funktioner som många gånger behöver argumentera för förebyggande hälsoinsatser på arbetsplatserna. Papillys samarbetspartner, beteendevetare Sophie Resare, berättar om vad hälsoekonomi betyder för henne. Förutom att arbeta med Papilly driver Sophie Resare företaget Epic Living där hon bland annat hjälper företag att nå bättre lönsamhet genom att ta ett helhetsgrepp inom friskvård.

Hälsoekonomi – vad står det för?

För min del så betyder Hälsoekonomi att hitta rätt förebyggande insats, i rätt tillfälle, till rätt individ eller grupp när det kommer till hälsa och arbetsmiljö. Hälsoekonomi är insatser som påverkar resultatet på sista raden för företaget.

Det gäller för företagen att använda KPI:er, mätvärden, även för hälsa på arbetsplatsen. KPI:er som sedan ska följas upp och diskuteras på ledningsgrupps- och styrelsemöten.

 ”Efter behovsanalysen går dessvärre många företag vilse”

Vad som är rätt insats kräver så klart ett förarbete i att göra en behovsanalys av vad respektive organisation behöver. Efter behovsanalysen går dessvärre många företag vilse.

Låt mig ta ett exempel. Har du varit med om att din arbetsplats gör en medarbetarundersökning eller en hälsoundersökning, och sen händer ingenting? Det är det jag menar med att gå vilse. Om man som arbetsgivare inte har en plan för hur resultatet ska hanteras, inte har en plan för vilken utveckling man vill nå, inte avsätter tid och budget, ja då går man vilse.

 ”Vill du se engagemang – visa engagemang.”

Att inte följa upp ger mer skada än nytta. Om ni inte har kapacitet att följa upp, börja med något hälsofrämjande som inte kräver så mycket av era chefer och ledare. A och O är dock ”walk the talk” som ledare. Vill du se engagemang – visa engagemang.

”Från riskgrupp till friskgrupp”

 En anställd som går från riskgrupp till friskgrupp genom ett strukturerat friskvårdsprojekt där man exempelvis tränar på arbetstid en gång i veckan är värd ca 500 000 kr under en fyraårsperiod. Det innebär 3-8 gånger pengarna tillbaka tack vare minskad sjukfrånvaro och ökad arbetskapacitet. Personer i riskgrupp har mer än 10 sjukdagar/år, låg upplevd hälsa, låg kondition, är tobaks användare, har symtom mm.

”Seeing is beliving”

Ett annat engelskt uttryck är ”seeing is beliving”. När det kommer till beteende förändringar är det ett otroligt effektivt verktyg, när man ser sitt eget utfall i tex en stressmätning blir man mer benägen att göra något åt saken, det blir uppenbart hur man mår. Smarta företag använder verktyg på individnivå och kopplar det till företagets lönsamhet.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

Sophie Resare

Beteendevetare med fokus Hälsoekonomi

https://epiclivingsweden.com